Sektionen för medicinsk psykologi i samverkan med Sektionen för psykiatri
av Henry Jablonski
Välkomna till det här symposiet . Vi ska diskutera detta ämne ur psykiatriska, psykoterapeutiska, medicinska, etiska, juridiska och politiska synvinklar.
I vårt samhälle råder tros- och åsiktsfrihet. Vi kan fritt söka sig till grupper och rörelser för att finna sammanhang och mening med våra liv. Med sekter och sektliknande grupperingar - ett bättre begrepp är manipulativa rörelser - menar vi inte bara öppet religiösa samfund. Det fins idag ett ökande utbud av extrema rörelser som även har andra förtecken: pedagogiska, psykologiska, kommersiella, politiska, "vetenskapliga" mm, vilka många människor dras till vare sig de har eller inte har psykiatriska diagnoser. Dessa rörelser har många gemensamma drag.
Händelserna i Knutby har blixtbelyst detta problem. Men det är ett misstag att begränsa diskussionen till Knutbyförsamlingen och dess ledare. I stället borde vi fråga oss mer vad vi kan lära om destruktiva processer och om destruktiva ledare med olika slag av psykopatologi. Detta för att inom vården, rättsväsendet, socialtjänst och skola kunna se och handla i tid.
Det har under många år framhållits att det saknas en samlad kunskap, erfarenhet och utbildning i Sverige i dessa frågor.
Jag kan inte låta bli en jämförelse:
Områden som spelberoende, alkohol- och drogberoende, kvinnomisshandel och medberoende till förövare inom och utanför familjen är idag tydligt definerade som problematiska. Man samlar kunskap, utvecklar behandlingsmetoder, bedriver forskning, diskuterar dessa problem på alla nivåer, socialpolitiska, socialpedagogiska och medicinskt/terapeutiska. Det är berättigat att fråga varför människors beroende av destruktiva rörelser och den påverkan på individen sådana rörelser har, inte röner samma intresse från samhällets sida trots att det uppenbarligen är ett växande problem och trots att det finns en statlig utredning "I god tro" från 1998 som ger god vägledning i denna fråga.
Paneldeltagarna är inte emot religion och religionsutövning. Men det som bekymrar oss är hur manipulativa rörelser hindrar samhällets legitima insyn genom att hänvisa till religionsfrihet och åsiktsfrihet. Företrädare för dessa rörelser anklagar gärna kritiker för trångsynthet och illvilja. Det är som om de behövde fiender omkring sig för att stärka känslan av samhörighet och kontroll. Vi vill hävda psykiatrins och psykologins berättigande när det gäller psykiatriska problem i de här sammanhangen. Vi kan inte blunda för psykiska sjukdomar och kriser bara för att de uppstår i en religiös miljö eller för att de har religiösa förtecken. Vi kan framför allt inte längre blunda för att psykiatriska problem alstras av manipulativa rörelser.
För många religiösa ledare och tjänare är detta okontroversiellt och mötet mellan själavård och psykiatri och psykoterapi ses som konstruktivt. Och vi har att lära av varandra!
Vårt samhälle har de senaste årtiondena genomgått en gradvis förändring på många sätt.
Historikern Arne Jarrick talar i sin senaste bok "Behovet av att vara behövd" om vår tids brist på sammanhang. Han påpekar bl a att alltfärre människor är behövda i ett arbetssammanhang och under allt kortare del av sina dagar och sina liv. Sverige har också den högsta ungdomsarbetslösheten i Europa trots att den allmänna skoltiden är så lång och trots att så många går vidare i postgymnasiala studier!
Antonovsky har som bekant forskat på hälsa och hälsoutveckling - salutogenes. Han använde begreppet KASAM - känsla av sammanhang - och visade hur centralt detta är för individens hälsa, känsla av välbefinnande och tillfredsställelse.
Vi har idag kommit långt från den värld som Per Anders Fogelström förmedlat i sina Stockholmsskildringar och även från den värld vi 40- och 50-talister växte upp i. Medborgarnas allmänna känsla av sammanhang blir allt mindre och en osäkerhet om framtiden och en smygande känsla av att inte vara behövd mer påtaglig.
Och det är ju nu så att nästan alla människor vill behövas.
Det är i det sammanhanget vi bör förstå framväxten av new age rörelser och sekter. Ett annat observandum är att utbildning i tilltagande omfattning kommit att överlåtas på trossamfund och trosrörelser. De finns också etablerade som vårdgivare.
En viktig fråga på samhällsnivå är:
Hur utbredd är tendensen bland vanliga människor att låta sig lockas, förföras och bedras av manipulativa rörelser?
Vilket ansvar har det demokratiska samhället för att på ett rimligt sätt skydda utsatta medborgare för manipulativa rörelser och för destruktiva fundamentalistiska sekter?
Vad betyder det att barn växer upp i och får sin skolning i miljöer, som är helt avskilda från samhället i övrigt, för risken att de utsätts för otillbörlig påverkan från mycket tidigt, och för att uppfostras med en syn som demoniserar eller ringaktar det omgivande samhället?
Målsättning och frågeställningar
Behovet av en samlad obunden kunskap om effekterna av extrem trosutövning och tillhörighet till manipulativa sekter/rörelser är mycket större idag än bara för ett par årtionden sedan. Sektionen och Föreningen för Medicinsk Psykologi vill bl a med anordnandet av detta symposium verka för att ett sådant centrum upprättas. Ett sådant forum måste vara akdemiskt förankrat och tvärvetenskapligt, bl a juridiken, religionspsykologin, teologin och den specifika kunskapen om manipulativa rörelser måste finnas. Den psykiatriska kompetensen och den psykoterapeutiska kompetensen på individ, familje- och gruppnivå måste vara väl företrädd.
Vi hoppas att det här symposiet kommer att väcka tankar och återuppväcka kliniska erfarenheter, som kan relateras till manipulation. Det är viktigt att läkare - jag tänker främst på allmänläkare, barnläkare, psykiatriker såväl på barn- som vuxensidan, kvinnoläkare - rapporterar sina kliniska erfareheten, och att de kan systematiseras i studier och forskning. Ni är välkomna att kontakta oss så att vi kan arbeta och samarbeta vidare med detta. Vi kommer att fortsätta att anordna seminarier och symposier i detta ämne.
Avsikten med symposiet är inte presentera klara definitioner eller manualer för handlande utan att föra en diskussion om hur man kan tänka och verka på ett adekvat och professionellt sätt vid sektanknuten problematik och vilka förutsättningar som behövs för det.
Det vi mer konkret vill diskutera är:
Hur kan vi möta patienter som är i psykisk kris eller är psykiskt insjuknade,och som står under inflytande av en manipulativ rörelse?
Hur kan vi stötta människor som vill lämna eller har lämnat en destruktiv sekt, eller som blir utstötta ur en sådan?
Vilka särskilda problem kan uppstå för behandlare och klinik när man möter patienter som är indragna i manipulativa rörelser?
Finns det risker för den behandlande läkaren?
Slutligen men inte minst viktigt: Hur kan vi stödja och hjälpa anhöriga till sektmedlemmar?
Medverkande
Jan-Otto Ottosson, prof em i psykiatri, sektionen för Psykiatri (SP)
Göran Roth, överläkare i psykiatri, Karolinska sjukhuset, Huddinge i färd med att lägga fram sin doktorsavhandling om transkulturell psykiatri, medlem av styrelsen för Svenska Föreningen för Medicinsk Psykologi (SFMP)
Margó Ingvardsson, tidigare riksdagsledamot och förbundsordförande i RFSU. Ordförande för den statliga utredningen "I God Tro. Samhället och nyandligheten" (SOU 1998:113)
Moderator: Henry Jablonski, privatpraktiserande psykiater, leg psykoterapeut, ober. psykoanalytiker, ordf. i SFMP