Symposium om kvinnlig könsstympning
Svenska Läkaresällskapets Sektion för Medicinsk Psykologi och Svenska Föreningen för Medicinsk Psykologi
Inledning till sektionssymposium fredagen den 2 februari 2007
Tema: Kvinnlig könsstympning (KKS)
Medverkande:
Lotti Helström, gynekolog, överläkare, chef för AVK, Södersjukhuset kommer att tala om sexologi och sexologiska aspekter på KKS
Meri Liljegren, gynekolog, överläkare, Södersjukhuset, talar om kliniska sina kliniska erfarenheter från Södersjukhusets mottagning för könsstympade kvinnor
Ricki Neuman, journalist SvD, kultur och tidigare Idag-sidorna, har skrivit många artiklar om kvinnlig könsstympning och diskuterar journalistiska och pressetiska apekter. Han reflekterar också över kulturmötet/kulturkrocken och de känslomässiga reaktionerna för en västerländsk journalist som ska närma sig detta fenomen KKS.
Henry Jablonski, privatpraktiserande psykoanalytiker och psykiater resonerar kring KKS ur psykoanalytiska och utvecklingspsykologiska synvinklar
Inledning
av Henry Jablonski
Välkomna till detta fredagseftermiddagssymposium. Syftet med det här mötet är att föra en diskussion ur klinisk gynekologisk/obstetrisk, psykologisk och sexologisk synvinkel. Vi vill också beröra de transkulturella inklusive de massmediala och socialantropologiska aspekter som kan ha relevans för den kliniska förståelsen och för prevention.
Fallgroparna är många när man ska tala om sexualitet och kön i det offentliga rummet. För att nämna några: Förenkling, ?medicinsk teknikalisering?, idealisering och/eller förnekande av kulturella, psykiska och/eller kroppsliga realiteter och skillnader.
Och hur närmar man sig mångtusenåriga sedvänjor och tabun?
Det har påpekats att många kvinnor saknat ord för det egna könet. Språket är ett sätt att närmare sig sex och kön. Men det finns också en ordlös kunskap ? förtrogenhetskunskap ? som innebär att man kan ha en djupgående kunskap om kön och kropp utan särskilt mycket ord. Hur påverkas kvinnor i sin kroppsuppfattning och sexualitet av könsstympning? Vad innebär mötet med en ny kultur, i vilken traditionell könsstympning är psykiskt och rättsligt oacceptabelt?
Med sex uttrycker vi starka kroppsliga behov och drifter, känslomässig längtan och samhörighet. Ingen annan akt mellan människor kan generera så mycket fantasier, symbolisera så mycket närhet ? och, i kontrastverkan ,så mycket ensamhet. Tabun och reglering av sex och kön tar en central plats i alla kulturer och i alla civilisationsprocesser. Sexualiteten gestaltar och symboliserar det centrala mötet mellan människor.
Kvinnlig könsstympning, KKS, har sin mångbottnade plats i det sammanhanget. En rimlig utgångspunkt är att förstå KKS som ett extremt försök i vissa patriarkala system att hitta en lösning på ett djupt mänskligt problem kring sexualitet och kontroll. Med det menar jag strävan att lösa ett i huvudsak omedvetet manligt komplex av otillräcklighet, skräck och vanmakt och ett betydligt mer medvetet behov av ägande, kontroll och sexuell makt.
Vilket komplicerat område vi än närmar oss är det viktigt att ha klart för sig vilka värdegrunder de egna tankegångarna vilar på. Den medicinska praktiken i västerlandet är också den ett resultat av en specifik civilisationsprocess med rötter i antiken men främst sprungen ur den nya tidens utforskande av naturen och den tekniskt/industriella revolutionen; psykoanalysen har sina rötter i det centraleuropeiska 1800-talets rationalism och den tidens själfulla romantik. Det är också viktigt att se vilka personliga reaktioner KKS väcker hos den enskilda klinikern och den enskilda forskaren och på vad sätt det styr det professionella.
Idag är det främst från kliniska utgångspunkter vi har tänkt att diskutera KKS.
|